Den inre resan

By:

När vi har sökt med ljus och lykta efter lyckan och meningen med livet kan vi känna oss vilsna. Vi får känslan av att allt är hopplöst, att vi inte kommer att hitta glädjen och ljuset igen. Ofta är det så att vi söker lyckan och glädjen utanför oss själva, vi tror att andra personer och saker ska fylla oss och göra oss lyckliga.

Men det är inte så det fungerar, bara tillfälligt för stunden kanske, men tomheten finns ofta kvar och kanske till och med har ökat. Så hur gör vi då för att hitta vår egen väg? Vi behöver vända oss inåt, för att lära känna oss själva och vilka vi på djupet är. För att sedan skala av lager efter lager med påklädda masker och roller för att komma åt den vi i sanning är innerst inne. Den delen av oss, som är den äkta delen av oss själva, som alltid har funnits där och kommer alltid att finnas där.

Det som händer när vi klär på oss roller, mönster och beteenden är att den sanna, äkta delen av oss grumlas och den påklädda delen får ta större plats och skapar nya mönster och roller som vi tar på oss längs vägen. Vi känner ofta här en vilsenhet och tomhet, att vi saknar något, som vi tror ska göra oss lyckliga. Ingen annan utanför oss själva kan bekräfta oss eller uppfylla oss så att vi blir hela och kompletta. Det är bara vi själva som kan ge oss utrymme för den delen inom oss, att vi älskar oss själva villkorslöst och helt i linje med det som vi i sanning är, innerst inne.

Det kan tyckas märkligt att vi ägnar så mycket energi, tid och pengar på att försöka att fylla oss i vår upplevda tomhet och det blir som att mata en elefant med en tesked. Vi gör mer och mer och känner att snart så kommer lyckan och glädjen, bara vi kämpar lite till. Den delen av oss inombords som vi upplever som tomheten, den är det bara vi själva som kan fylla, med oändlig kärlek till oss själva. Hela tiden, men det första vi behöver göra är att skala av allt som ligger i vägen och sedan bygga upp oss själva inifrån vårt inre.

Hur gör vi då för att hitta hem till oss själva? Vi behöver vända oss inåt, vi kan inte hitta hem till oss själva genom att ha fokus på andra och allt runtomkring. Att stanna upp och lyssna på ditt inre, att inse vem du är på djupet kan vara svårt och skrämmande.

Men vågar du stanna, känna in vem du är i sanning och bryta dig ur dina inlärda mönster och roller. Då skalar vi av oss lager efter lager tills vi kommer in till kärnan i oss själva. När vi har lärt känna oss själva på djupet, i vår egen sanning, kan vi kliva in i den som vi innerst inne är. Vi har kommit hem, till oss själva.